Med Eneo 2.1 tar plattformen ett steg som är större än versionsnumret antyder. Det är den första versionen där funktionaliteten inte bara har efterfrågats av offentliga organisationer – den har byggts av dem. Sundsvalls kommun, Ånge kommun, Borlänge kommun, Örebro kommun och Försäkringskassan har alla bidragit till releasen – med kod, med säkerhetsexpertis och med behov från sina verksamheter.
Från samverkan till samutveckling
Offentlig sektor är van vid att samverka: att dela erfarenheter, upphandla tillsammans och lära av varandra. Det som händer kring Eneo är något annat. Organisationerna har knutit ihop sina utvecklingsprocesser kring plattformen och utvecklar den löpande tillsammans. Ett behov som uppstår i en verksamhet blir en funktion i den gemensamma plattformen, byggd i nära samarbete mellan utvecklarna i de olika organisationerna. Det är samutveckling – och det är, såvitt vi vet, en av de första gångerna det sker i den här skalan kring en AI-plattform i svensk offentlig sektor.
I 2.1 innebär det bland annat:
- Örebro kommun har bidragit med stöd för SCIM, så att användarkonton kan hanteras automatiskt från organisationens katalogtjänst, samt strömning av loggar till extern loggtjänst.
- Borlänge kommun har bidragit med Promptguiden, som hjälper användare att formulera bättre instruktioner till AI:n.
- Sundsvalls och Ånge kommuner, som samarbetar kring plattformen, har stått för övrig funktionalitet i releasen.
Varje bidrag löser ett verkligt behov hos den som byggt det – och blir samtidigt tillgängligt för alla andra som använder Eneo. Alla nyheter i releasen finns beskrivna i nyheten om Eneo v2.1.0 och i versionshistoriken.
En plattform av det offentliga, för det offentliga
Eneo är öppen källkod och ägs inte av någon leverantör. Det är hela poängen. När en kommun utvecklar en funktion är det inte en kund som lämnar önskemål till ett företag, utan en medlem i en gemenskap som gör plattformen bättre för alla. Kostnaden delas, kunskapen delas och kontrollen stannar hos det offentliga.
Version 2.1 visar att modellen fungerar i praktiken. Fem organisationer med olika storlek, olika uppdrag och olika förutsättningar har kunnat bidra till samma plattform.
Gemenskapen växer på fler sätt
Samutvecklingen är en del av ett större mönster, och bidragen handlar inte bara om kod. Fler saker pekar i samma riktning:
- Försäkringskassan har stöttat med sin expertis inom säkerhet kring funktionen för SBOM (Software Bill of Materials) – en innehållsförteckning över plattformens programvarukomponenter, som gör det enklare att granska säkerhet och hantera sårbarheter.
- Skellefteå kommun bidrar aktivt i arbetsgruppen Säkerhet och governance, där frågor om sekretess och dataskydd bereds gemensamt – hur uppgifter får hanteras i plattformen och vilka krav det ställer på utvecklingen, så att det som byggs håller för de regelverk offentlig sektor lyder under.
- Örebro kommun tar lead på att arrangera en fysisk användarträff, där de som arbetar med Eneo i vardagen kan mötas, dela erfarenheter och påverka vägen framåt.
- Herrljunga och Vårgårda kommuner bildar ett användarråd tillsammans med andra kommuner, med syftet att kanalisera verksamheternas behov in i utvecklingen på ett strukturerat sätt.
Utveckling, säkerhetsexpertis, användarträff och användarråd är delar av samma sak: att styrningen av plattformen – och av hur AI faktiskt används – utgår från kommunernas och myndigheternas verkliga behov, inte från vad en leverantör vill sälja.
Tillsammans är vi starka
När fler organisationer bidrar blir plattformen bättre, utvecklingen går snabbare och ansvaret delas. Eneo 2.1 visar att offentlig sektor kan ta ansvar för sin egen digitala infrastruktur – och att vi gör det bäst tillsammans.